Osebol

Osebol är en by vid Klarälven i norra Värmland. Sedan mitten på förra seklet har många flyttat härifrån, i takt med att skogsbruket har automatiserats och Sveriges befolkning alltmer koncentreras till storstäderna.

Affären har lagt ner, slalombacken är igenväxt och bron över älven har stängts för trafik. Samtidigt pågår livet. Här bor både sådana som ärvt gårdarna i generationer och sådana som flyttat hit från när och fjärran. Människor åldras och barn växer upp.

Osebol är en intervjubok av journalisten Marit Kapla som är uppvuxen i Osebol. Hon har intervjuat så gott som alla av de cirka 40 vuxna invånare mellan 18 och 92 år som bor i byn nu. Deras livsberättelser ger en mångfasetterad bild av livet i en värmländsk by, förr, nu och med tankar om framtiden. Människors sorg, glädje, oro och humor färgar en detaljerad, personlig och levande gestaltning av svensk – och global – nutidshistoria.

 

Presskontakt:
Erik Belin
erik.belin@kultpr.se

Vaka över dem som sover

Jag vill att de ska hata mig. Jag vill att alla ska hata mig för att det är den enda utvägen.
Vem är det som ska hata dig?
Samerna. Det samiska samhället. Alla.
Varför vill du att samerna ska hata dig? Du är ju själv same?
Det har ingenting med saken att göra, säger Sonen. Jag är konstnär.
Sådana saker trodde jag att du förstod.
Ja, men ni verkar så sammansvetsade. Ni samer, menar jag. Utifrån sett. Kanske just därför, säger Sonen.
Vad skulle vara orsaken till att samerna, eller det samiska samhället,
skulle hata dig?
För att jag kommer att bryta ner deras självbild. Illusionen om oskuld. Jag
kommer att hålla upp en spegel som låter dem se in i sig själva. Och när de ser sig själva i den här spegeln kommer de inte ha något annat alternativ än att hata mig för det de ser.
Ja? frågar vännen avvaktande.
Ja, därför att alternativet kommer att vara att vända hatet mot sig själva. Jag vill ge dem den möjligheten. Möjligheten att hata sig själv.

 

Den norsk-samiske författaren Sigbjørn Skåden har uppmärksammats för att han utmanar gränserna för vad som är möjligt att skriva i Sápmi och Norden i dag. Nu presenteras han för första gången på svenska i översättning av poeten David Vikgren.

Vaka över dem som sover är en hisnande roman inifrån ett samiskt samhälle. Om skuld, skam och övergrepp som går i arv.

För den som anländer söderifrån kommer Kautokeino som en överraskning. I romanen är det den unge konstnären Amund Andersen som kommer körande. Medan han arbetar med huvudverket till sin första stora separatutställning börjar samhällets mörka och obehagliga förflutna komma ikapp. Men där skymtar också en annan historia – den om familjens uppbrott från ett traditionellt samisk liv till följd av majoritetssamhällets förnorskningspolitik.

Handlingen utgår från en verklig händelse år 2006 då 18 vuxna män i Kautokeino åtalades för övergrepp mot åtta minderåriga flickor. Det uppmärksammades stort i media, inte minst då övergreppen pågått en längre tid och dessutom varit kända bland en del av ortsborna.

Författaren skriver sig fram med våld och kyla genom ett glasklart mörker. Med syfte att bränna broar och blottlägga maktstrukturer med konsten som förevändning och mål, sträcker sig boken långt utöver det provinsiella. Romanen är kort, men uppdraget komplext. Den lämnar ingen oberörd.

Vi är övertygade om att boken förtjänar en läsekrets även på svenska.

*

Sigbjørn Skåden är född 1976 och kommer från Skånland i Troms. Han skriver på nordsamiska och norska. För sin debutdiktsamling Skuovvadeddjid gonagas (2004) nominerades han till Nordiska rådets litteraturpris. Vaka över dem som sover (2014) vann Havmannpriset för årets bästa nordnorska bok.

Presskontakt:
Peter Hammarbäck
peter.hammarback@kultpr.se

Riot Days

Maria ”Masja” Aljochina är politisk aktivist, konstnär och medlem i Pussy Riot.

År 2012 framförde gruppen sin låt ”Jungfru Maria, fräls oss från Putin” inne i Frälsarkatedralen i Moskva och kallade detta performanceverk ”Punkbönen”. Aljochina dömdes efteråt till två års fängelse med brottsrubriceringen ”huliganism grundad på religiöst hat” och skickades till ett av världens strängaste fängelser, en straffkoloni i Uralbergen.

Som politisk fånge kämpade hon för att förbättra villkoren för sina medfångar och efter fängelsetiden fortsatte hon med sitt arbete som aktivist och konstnär.

Hon är medgrundare till det ryska medieföretaget MediaZona och skådespelare i Belarus Free Theatre. Hon har prisats med Lennon Ono Grant for Peace och hon har också tilldelats Hannah Arendt-priset.

I biografin Riot Days berättar hon om aktionen i katedralen, rättegången, om fängelsevistelsen och hennes protester –  inklusive hungerstrejker – mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna som pågick i fängelset.

Med Riot Days ansluter sig Aljochina till en rysk tradition av dissidenter som skrivit från fängelset.

Riot Days är en stämningsfull, lyrisk bok med såväl ilska som cynisk humor. Aljochina blandar sin biografiska berättande med konversationer och sångtexter, transkriptioner från rättegången och dokument från fängelset.

Boken är en fascinerande skildring om att stå upp för jämlikhet, demokrati och allas lika värde, samtidigt som den är en hisnande och obehaglig samtidsskildring från demokratins förfall i dagens Ryssland.

Patriarkatet får inte festa med oss

Vi hade alla en sak gemensamt – känslan av att nu fan räcker det.
– Emma Knyckare

Hur sker förändring? Jo, genom att någon får nog, drabbas av hybris och agerar. Fler ansluter sig. Det bildas en grupp, och en rörelse börjar ta form. Och sedan blir saker kanske aldrig mer desamma igen.

Sommaren 2017 präglades nyhetsrapporteringen av sexuella övergrepp och ofredanden på festivaler. En kväll fick komikern Emma Knyckare nog och skrev en fylletweet som protest. Denna tweet blev startskottet för Statement Festival – världens första festival enbart för kvinnor, icke-binära och transpersoner. Mot alla odds skapade hon – tillsammans med en hårt slitande ideell förening – en helt unik festival på mindre än ett år.

Men Statement var så mycket mer än en festival. Den var också en kärleksfull manifestation under en tid då maktrelationer ifrågasattes och omdanades i grunden. Festivalen har uppmärksammats stort i medier över hela världen och har vunnit flera priser.

Patriarkatet får inte festa med oss är ett tidsdokument över en särskild händelse. Men boken är också en rolig och konkret handbok, full med tips och idéer för den som vill förändra världen genom ett kulturevenemang. För att nå förändring krävs mod, pannben, sammanhållning och pepp. Men det går!

 

 

Fermis Filter – en anledning att finnas

Foto: Pär Olofsson
Foto: Pär Olofsson
Foto: Pär Olofsson

År 2048. Den svenska programmeraren Ariel Valentin bor i San Francisco och försöker tillsammans med kompanjonen Josh förverkliga sin barndomsdröm om att utveckla en säker övermänsklig artificiell intelligens, i övertygelsen om att hela mänsklighetens överlevnad står på spel. I USA pågår en hetsjakt på invandrare, och när Ariel deporteras till Sverige slås hennes tillvaro sönder.

För det finns mäktiga intressen som inte har för avsikt att låta någon annan hinna först i färdigställandet av en superintelligens. Plötsligt befinner sig Ariel på flykt undan världens underrättelsetjänster och den enda som säger sig kunna hjälpa henne är Terje, en aktivist från den amishliknande, teknikfientliga Fellingsbrorörelsen.

En anledning att finnas är första delen i trilogin om Fermis Filter. Det är en berättelse om samhället och människan i en tid när tekniken nått så långt att vi inte längre kan konkurrera med maskinerna om jobben. Genom tre böcker får vi följa Ariels kamp med den kanske största frågan av dem alla: Hur kontrollerar man en maskin som är mer intelligent än oss själva?

* * *

Presskontakt: Peter Hammarbäck / Kult PR
peter.hammarback@kultpr.se

Hemmafru

Hemmafru är en podcast med författaren Kristina Sandberg – som skrivit den uppmärksammade romantrilogin om hemmafrun Maj – och konstnären Sven Teglund, som publicerat sin mor Siri Johanssons dagböcker i boken “ensamheten värst”.

Kristina och Sven låter två hemmafruar mötas, den fiktiva Maj och den verkliga Siri, i en samtalsserie om stoltheten över ett städat hem, nybakta småkakor och välartade barn. Men också om den inre oron och känslan av att aldrig riktigt duga.

Järnburen

Ett nästan tre timmar långt ljudreportage av Po Tidholm, med originalmusik av The Tallest Man On Earth.

Råvarubranschen är en sektor med en historia av brutala uppgångar och fall. Samtidigt finns det en utbredd övertygelse om att nya råvaruutvinningar är räddningen för en glesbygdskommun med minskande befolkning. Små kommuner får stå för stora investeringar men tjänar sällan i längden på etableringarna. Här ligger en gåta: Hur kommer det sig då att politiker och tjänstemän ändå – gång på gång – gör allt för att locka till sig nya prospektörer?

I dokumentären Järnburen har journalisten Po Tidholm tillsammans med fotografen Cameron Wittig gjort tre resor i nordvästra USA och en i Sverige för att undersöka hur den globala råvaruekonomin påverkar lokalsamhälle, mentalitet och människors livssitutation. I Järnburen talas det både engelska och svenska.

Cameron Wittig är en amerikansk fotograf, bland annat känd för sina porträtt av Bon Iver och andra musiker. Wittigs fotografier publiceras på Järnburens hemsida.

The Tallest Man On Earth är en av Sveriges största singer/songwriters och har skrivit originalmusiken till Järnburen.

Nils Svennem Lundberg är radioproducent och är under sitt alias Nisj en av landets främsta hiphop-producenter. Han har belönats med Grammis för Årets producent (2016). Svennem Lundberg står för den magnifika ljudproduktionen av Järnburen.

 

Medverkande

I Järnburen har Po Tidholm intervjuat forskare, politiker, arbetare, arkitekter, musiker, journalister, tjänstemän och entreprenörer med flera.

David Harvey, professor i kulturgeografi, New York
Ralph Erskine, arkitekt
Åsa Allan, kommunchef Pajala
William Wetherholt, kulturgeograf på universitetet i Kansas
Scott Meske, föreståndare för Handelskammaren i Williston
Aaron Brown, journalist och författare i Hibbing, Minnesota
Jo Antonioli, ägare till Books and Books i Butte
John Berquist, folklorist Minnesota
Linda Wårell, biträdande professor i nationalekonomi på Luleå tekniska universitet
Arne Müller, författare och journalist
Shawna and Errol, krigsveteraner och industriarbetare
David Väyrynen, poet, Gällivare
Holly Barcus, professor i kulturgeografi, Macalester College i Saint Paul
Johan Airijoki, rockmusiker och gruvarbetare
Carol Hepokoski, pastor i Rochester, Minnesota
Philip Anderson, professor på North Park University i Chicago
Margareta Grape, turistentreprenör
Stacie Smith, chefsdomare, Fort Peck
Larry Wetsit, skolchef, Fort Peck Community College
Anders Lindberg, informationschef LKAB
Mark Szulgit, arkitekt på White arkitekter
Gunnar Selberg, turistentreprenör och centerpolitiker

 

Läget i landet

Foto: Pär Olofsson

En långsam glidning, ett förflyttat fokus till staden, har lämnat de svenska landsbygderna politiskt övergivna.

Valet av Trump, Storbritanniens Brexit-omröstning och Le Pens framgångar synliggjorde en kulturell konfliktlinje mellan stad och land. Och något oväntat så hamnade fokus på landsbygdsfrågan. Populisterna röstades fram av en försmådd landsbygdsbefolkning som länge hade känt sig bortglömd och inte förmått delta i det stora liberala mångfalds- och valfrihetsprojekt som politiken förvandlats till. Liknande mönster återfinns här; en växande misstro och oron över ett land som faller itu. Vad är det som har hänt?

Läget i landet är en rak och tankeväckande beskrivning av landsbygdernas kris. Journalisten Po Tidholm tecknar den svenska regionalpolitikens historia, fångar dagens utveckling och föreslår också en och annan lösning.

Po Tidholm om boken:

– Jag har föreläst väldigt mycket de senaste åren. Rest kors och tvärs genom landet och mött människor som har hjälpt mig att förstå, ofta bara genom att ställa enkla frågor. Efter att ha jobbat journalistiskt med landsbygdsfrågor och regionalpolitik i 20 år har det blivit tydligt både att frågan är mycket mer komplex än jag trott och att konsekvenserna av den territoriella orättvisan är långt större än någon anat. Vi har gått ifrån en övertygelse till en annan; från en gemensam tanke på att alla har rätt till service överallt till den andra ytterligheten, det vill säga att man får skylla sig själv om man bor på fel ställe. Det har tagit tid för mig att förstå vad som orsakat den här glidningen.

– I boken försöker jag också resonera mig fram till hur man tar väljarnas oro på allvar samtidigt som man inte ger dem rätt när de projicerar sitt missnöje på fel saker. Det är inte lätt. Jag hoppas att Läget i landet kan bli en användbar bok för den som vill förstå (bristen på) regionalpolitik. Och att den stimulerar till egna ställningstaganden.

Marken

Foto: Pär Olofsson
Foto: Pär Olofsson
Foto: Pär Olofsson

och aldrig ska vi försumma att slå fast
att vi har alltid klarat oss utan dom
att dom har aldrig klarat sig utan oss
att marken är vår och självständigheten
i evighet, jajamen
– ur Vår ropande röst (i obygden)

 

Poeten David Väyrynens debut Marken handlar om Malmfälten. Här är två stora folkrörelser fortfarande en del av kulturen och mentaliteten: den inomkyrkliga laestadianska väckelsen och den socialistiska arbetarrörelsen. Med blandade metoder såsom fri och bunden vers, prosa, sånger, predikningar, dokument, nekrologer och listor, skildrar Marken hur människorna håller fast vid värden om solidaritet, arbetsiver och ödmjukhet, i tider då röster hörs påstå att kollektiva värden är föråldrade. Marken berättar också om Malmfälten som region, hur den som periferi väljer att förhålla sig till centrum och vad som händer när den delvis vänder moderniteten ryggen.

 

Marken – även en EP med bland andra Sara Parkman

Samtidigt som boken släpper Teg Publishing även Marken som digital EP med tolkningar av Sara Parkman, Torbjörn Ömalm och Pernilla Fagerlönn. Folkmusikern Sara Parkman har gjort succé med föreställningen Fäboland, och gett ut albumet Sara Parkman’s Skog.

 

Hör David Väryrynens inläsningar här:

 

Dramaten Live

jag önskar att min syn på världen
kunde förvandlas till ett
vackert ömtåligt föremål i mina händer
– ur Arvet, Bruno K. Öijer

 

Det är få poeter vars blick och uttryck ger så stora ringar på vattnet som Bruno K. Öijer. Ända sedan debuten 1973 med ”Sång för anarkismen” har han med sina böcker och sina hyllade liveframträdanden inmutat ett helt eget rum för poesin.

Nu ges hans bejublade och slutsålda framträdande på Dramaten den 1 april 2015 ut på en exklusiv dubbelvinyl av Teg Publishing i samarbete med Autonom. Kvällen på Dramaten var avslutningen på en höst- och vårturné som sträckte sig från Umeå till Malmö.

* * *

Bruno K. Öijer saknar motsvarighet som svensk författare. Han är lika obestridlig som oundgänglig. Oavsett åt vilket håll samtidens vindar blåser står Öijer fast som vore hans person och diktning utgjuten i sten.

I en tid som oupphörligt premierar det tillgängliga och lättsmälta är han ytterst nödvändig med sin egenartade övertygelse. Att höra Öijer läsa sina dikter är som att få en välkommen påminnelse om att vi aldrig får släppa kritiken av förnuftet och att vi aldrig får glömma bort de mänskliggörande värden som finns i romantiken, mystiken och drömbilderna.

För Bruno K. Öijer har det sceniska alltid varit en viktig del av konstnärskapet, och hans läsningar har ofta liknats vid rockkonserter. Att han dessutom når så pass stor publik med ständigt slutsålda föreställningar i de stora salongerna gör honom unik.

På “Dramaten Live” får publiken återigen höra hur han levandegör det skrivna ordet med sin omvittnade intensitet och sina särpräglade fraseringar.
Format: 2xLP
Längd: 1 tim, 29 min

Ön

Formgivning: Erik Olofsson

”Ön” kan mycket väl vara det här årets mest oväntade och givande diktsamling.
– Kristian Lundberg, Söderhamns-Kuriren


Dikterna i “Ön” kretsar kring det mellanmänskliga. Relationen mellan individ och grupp och om själva kommunikationen i sig. Det som både förenar och skiljer åt på en och samma gång. Det som utformar du och jag och vi.

Vi är gjorda av vatten, omringade av andra vatten och allt är egentligen samma vatten. Människan är en ö, ön är bokstäver, människorna ett hav. Tomrummen mellan orden, det vita pappret är också hav, och språket är dess ogreppbara meningsbärare som trots allt ändå utgör det enda möjliga verktyget för att göra omvärlden begriplig. Om så bara för korta upplysta ögonblick.


Alkberg är född 1969 i Boden och bosatt i Luleå. “Ön” är Mattias Alkbergs sjunde diktsamling och släpps i september. Boken är skriven i Luleå och på Gotland.

Presskontakt: jonas@tegpublishing.se

Turnéschema hösten 2016
2 sept Kristianstad Kristianstad Bokfestival
Diktläsning/akustiskt
24 sept Göteborg Bokmässan, Biblioteks & Berättarscenen
Samtal
24 sept Göteborg Bokmässan, Rum för poesi
Diktläsning
27 sept Kungsbacka Popsoaré, Fyren
Diktläsning/akustiskt
28 sept Oskarshamn Kulturhuset
Diktläsning/akustiskt
29 sept Malmö Inkonst
Diktläsning/akustiskt
30 sept Uppsala Uppsala Internationella Poesifestival
Diktläsning
1 okt Visby Almedalsbiblioteket
Diktläsning/akustiskt
2 okt Växjö Växjö teater
Diktläsning/akustiskt
3 okt Borås Kulturhuset
Diktläsning
4 okt Vänersborg Vänersborgs bibliotek
Diktläsning
5 okt Göteborg Pustervik
Diktläsning
6 okt Linköping Linköpings konsthall
Diktläsning/akustiskt
7 okt Sundsvall Pipeline
Diktläsning/akustiskt
8 okt Luleå Kulturens hus
Diktläsning
12 okt Umeå Pilgatan
Diktläsning
13 okt Umeå Kultur Campus
Diktläsning/akustiskt
13 okt Umeå Saga
Diktläsning/akustiskt
14 okt Nordmaling KF Huset
Diktläsning/akustiskt
15 okt Jakobstad Musikcafé After Eight
Diktläsning/akustiskt
8 nov Stockholm Södra teatern
Diktläsning/akustiskt
9 nov Örebro East west sushi
Diktläsning/akustiskt
10 nov Helsingborg Dunkers
Diktläsning/akustiskt
25 nov Boden Eyvind 2016
Diktläsning/akustiskt
26 nov Uppsala Konsert & Kongress
Diktläsning/akustiskt

Fälla

Här är vi hemma eller är upplevelsen en gräns mot verkligheten.
Den plats jag talar utifrån måste jag hela tiden inta. Om vi sa oss ifrån,
en tydlighet som kunde gälla. Här vore vi säkra.

 

I Pernilla Berglunds andra diktsamling Fälla finns en sorg över något förlorat och samtidigt en befrielse i upprättandet av ett avstånd till det smärtsamma. Dikterna försöker närma sig en specifik upplevelse av språk och plats för att sedan omformulera deras villkor. I Pernilla Berglunds poesi konstituerar och upphäver språket och platsen varandra oavbrutet. Ingen betydelse är självklar. Dikterna öppnar upp och gör rum för fler tolkningar, fler sanningar.

Fälla nominerades till Svenska Dagbladets litteraturpris.

Norrlandspodden

I Norrlandspodden diskuterar journalisten och författaren Po Tidholm och journalisten och ledarskribenten Sofia Mirjamsdotter ämnen som berör glesbygden och Norrland. Podden är någon att hålla i handen i den politiska depression vi idag befinner oss i. Hur står det till med rättvisan i landet?

Madonnan och Gycklaren

Stina Otterbergs Madonnan och Gycklaren är en inläst ljudessä om litteratur och ordkonst som tar avstamp i en medeltida berättelse om gycklaren som står på händer inför jungfru Maria. Berättelsen har tolkats på olika vis genom tiderna. I Otterbergs läsning blir den en kritik av hur samtiden alltmer betraktar litteratur ur ett nyttoperspektiv.

Genom att ställa frågan ”vad sker när vi läser?” fokuserar Otterberg i ljudessän dels på själva läsupplevelsen, men också på det ansvar vi har inför litteraturen. Essän blir ett inlägg för ordkonstens särart – och vikten av att den får finnas på sina egna villkor. Den måste inte vara nyttig eller mätbar. Räcker det inte med att den utgör skillnaden mellan civilisation och icke-civilisation?

Madonnan och Gycklaren samproduceras med Kultur i väst och finansieras genom stöd av Västra Götalandsregionen och Byggnads Kulturstipendium.