Texter

Jag tror det är nåt stort på gång
skaka spegeln sakta
vänd den upp och ner
gå rakt på linjen
skaka spegeln en gång till

 

Vi är vanliga, vi är nån i mängden
Vi är stjärnor

 

Thåström är ofrånkomlig. Som låtskrivare har han kommit att definiera sin samtid i över fyra decennier.

Nu ger Teg Publishing ut Thåströms samlade låttexter. Det är en gedigen och praktfull utgåva som sätter fokus på hans litterära kvaliteter. Boken rymmer över 200 låttexter som varvas med många tidigare opublicerade fotografier.

Thåströms musik har varit en katalysator för flera generationers politiska uppvaknande och drar idag en större publik än någonsin. Vid sidan av det politiska finns där också en poetisk ådra som utkristalliserats än mer på senare år.

Men vad som kanske blir allra tydligast, när vi får möta Thåströms texter på en boksida, är själva rösten. Här framträder den lika karakteristisk och stark på pappret som den är på skiva.

I boken åskådliggörs ett konstnärskap som ständigt är i rörelse och som aldrig lagt sig tillrätta.

*
THÅSTRÖM, född 1957 i Stockholm, slog igenom stort med Ebba Grön i slutet av 70-talet och under några intensiva år var han den frontfigur som kom att definiera hela svenska punkeran. Under 80-talet gick han vidare med Imperiet som kom att bli Sveriges största rockband, och 90-talet ägnades bland annat åt industrirock med Peace Love & Pitbulls. 1989 släppte han sitt första soloalbum och det senaste, ”Centralmassivet”, kom 2017. Nyligen belönades han med anrika Bellmanpriset, en utmärkelse som går till ”en verkligt framstående svensk skald”.

Osebol

Osebol är en by vid Klarälven i norra Värmland. Sedan mitten på förra seklet har många flyttat härifrån, i takt med att skogsbruket har automatiserats och Sveriges befolkning alltmer koncentreras till storstäderna.

Affären har lagt ner, slalombacken är igenväxt och bron över älven har stängts för trafik. Samtidigt pågår livet. Här bor både sådana som ärvt gårdarna i generationer och sådana som flyttat hit från när och fjärran. Människor åldras och barn växer upp.

Osebol är en intervjubok av journalisten Marit Kapla som är uppvuxen i Osebol. Hon har intervjuat så gott som alla av de cirka 40 vuxna invånare mellan 18 och 92 år som bor i byn nu. Deras livsberättelser ger en mångfasetterad bild av livet i en värmländsk by, förr, nu och med tankar om framtiden. Människors sorg, glädje, oro och humor färgar en detaljerad, personlig och levande gestaltning av svensk – och global – nutidshistoria.

 

Presskontakt:
Erik Belin
erik.belin@kultpr.se

Vaka över dem som sover

Jag vill att de ska hata mig. Jag vill att alla ska hata mig för att det är den enda utvägen.
Vem är det som ska hata dig?
Samerna. Det samiska samhället. Alla.
Varför vill du att samerna ska hata dig? Du är ju själv same?
Det har ingenting med saken att göra, säger Sonen. Jag är konstnär.
Sådana saker trodde jag att du förstod.
Ja, men ni verkar så sammansvetsade. Ni samer, menar jag. Utifrån sett. Kanske just därför, säger Sonen.
Vad skulle vara orsaken till att samerna, eller det samiska samhället,
skulle hata dig?
För att jag kommer att bryta ner deras självbild. Illusionen om oskuld. Jag
kommer att hålla upp en spegel som låter dem se in i sig själva. Och när de ser sig själva i den här spegeln kommer de inte ha något annat alternativ än att hata mig för det de ser.
Ja? frågar vännen avvaktande.
Ja, därför att alternativet kommer att vara att vända hatet mot sig själva. Jag vill ge dem den möjligheten. Möjligheten att hata sig själv.

 

Den norsk-samiske författaren Sigbjørn Skåden har uppmärksammats för att han utmanar gränserna för vad som är möjligt att skriva i Sápmi och Norden i dag. Nu presenteras han för första gången på svenska i översättning av poeten David Vikgren.

Vaka över dem som sover är en hisnande roman inifrån ett samiskt samhälle. Om skuld, skam och övergrepp som går i arv.

För den som anländer söderifrån kommer Kautokeino som en överraskning. I romanen är det den unge konstnären Amund Andersen som kommer körande. Medan han arbetar med huvudverket till sin första stora separatutställning börjar samhällets mörka och obehagliga förflutna komma ikapp. Men där skymtar också en annan historia – den om familjens uppbrott från ett traditionellt samisk liv till följd av majoritetssamhällets förnorskningspolitik.

Handlingen utgår från en verklig händelse år 2006 då 18 vuxna män i Kautokeino åtalades för övergrepp mot åtta minderåriga flickor. Det uppmärksammades stort i media, inte minst då övergreppen pågått en längre tid och dessutom varit kända bland en del av ortsborna.

Författaren skriver sig fram med våld och kyla genom ett glasklart mörker. Med syfte att bränna broar och blottlägga maktstrukturer med konsten som förevändning och mål, sträcker sig boken långt utöver det provinsiella. Romanen är kort, men uppdraget komplext. Den lämnar ingen oberörd.

Vi är övertygade om att boken förtjänar en läsekrets även på svenska.

*

Sigbjørn Skåden är född 1976 och kommer från Skånland i Troms. Han skriver på nordsamiska och norska. För sin debutdiktsamling Skuovvadeddjid gonagas (2004) nominerades han till Nordiska rådets litteraturpris. Vaka över dem som sover (2014) vann Havmannpriset för årets bästa nordnorska bok.

Presskontakt:
Peter Hammarbäck
peter.hammarback@kultpr.se

Rätten

de här två spåren över isen älven
all den kunskap som jag saknar
får jag skriva att du gråter?
vet du att jag alltid läser?

 

Pernilla Berglunds tredje diktsamling Rätten är frågor om skrivandets möjligheter centrala. Dikterna skriver sig ifrån och fram till en plats och en sjö. Samtidigt är rätten till platsen och skrivandet inte självklar.

Diktsamlingen bär på en fråga om möjligheten att förstå, och arbeta över och genom de avstånd som finns mellan människor och tider. Dikten vänder sig till en far och frågar sig: ”Går det att svara nu?”.

Pernilla Berglund har för sin poesi tidigare nominerats till Borås Tidnings debutantpris och Svenska Dagbladets litteraturpris. Under flera år har hon också varit verksam som redaktör för tidskriften Provins.

Pressröster om Tilltar (2013) och Fälla (2015):

»Men det kanske mest imponerande med denna debut är att jag inte kan hitta några svagare partier.«
– Stig Larsson, Expressen (om Tilltar)

»Efter bara en handfull sådana här förtätade poetiska brytpunkter där gränssnittet mellan värld och upplevelse, ting och språk, upprättas och upphävs i en dialektisk dans av växande osäkerhet blir Pernilla Berglunds andra diktsamling Fälla direkt hypnotisk. Från den sista radens utgångsvilkor, att ’vi måste tala om verkligheten för att se när den är’, skriver Berglund fram en plats ’som ger rummet tid’. Och hon gör det med en konstnärlig precision och konsekvens som vore förbluffande också hos en poet med många diktsamlingar bakom.«
– Ragnar Strömberg, Göteborgs-Posten (om Fälla)

 

 

* * *

Riot Days

Maria ”Masja” Aljochina är politisk aktivist, konstnär och medlem i Pussy Riot.

År 2012 framförde gruppen sin låt ”Jungfru Maria, fräls oss från Putin” inne i Frälsarkatedralen i Moskva och kallade detta performanceverk ”Punkbönen”. Aljochina dömdes efteråt till två års fängelse med brottsrubriceringen ”huliganism grundad på religiöst hat” och skickades till ett av världens strängaste fängelser, en straffkoloni i Uralbergen.

Som politisk fånge kämpade hon för att förbättra villkoren för sina medfångar och efter fängelsetiden fortsatte hon med sitt arbete som aktivist och konstnär.

Hon är medgrundare till det ryska medieföretaget MediaZona och skådespelare i Belarus Free Theatre. Hon har prisats med Lennon Ono Grant for Peace och hon har också tilldelats Hannah Arendt-priset.

I biografin Riot Days berättar hon om aktionen i katedralen, rättegången, om fängelsevistelsen och hennes protester –  inklusive hungerstrejker – mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna som pågick i fängelset.

Med Riot Days ansluter sig Aljochina till en rysk tradition av dissidenter som skrivit från fängelset.

Riot Days är en stämningsfull, lyrisk bok med såväl ilska som cynisk humor. Aljochina blandar sin biografiska berättande med konversationer och sångtexter, transkriptioner från rättegången och dokument från fängelset.

Boken är en fascinerande skildring om att stå upp för jämlikhet, demokrati och allas lika värde, samtidigt som den är en hisnande och obehaglig samtidsskildring från demokratins förfall i dagens Ryssland.

Första kretsen

Foto: Pär Olofsson
Foto: Pär Olofsson
Foto: Pär Olofsson

Artisten Hurula, född 1979 i Luleå, är känd för sin känsloladdade musik och sina explosiva liveframträdanden. Med två album och två EPs i ryggen har han hyllats av kritiker, nominerats till flera priser och fått en hängiven publik.

I “Första kretsen” presenteras Hurulas bildkonst för första gången i bokform.

* * *

Medan andra sover sitter jag vaken och målar. Jag har egentligen aldrig vetat varför. Men jag vet att det tidigt har varit ett redskap för att fly bort från en tillvaro jag inte trivts i.

Det kreativa är något slags efterskalv av min uppväxt. Så länge jag kan minnas har jag ritat och målat. Jag har aldrig tänkt att jag ska bli en konstnär eller nåt sånt, det har bara fortsatt på ungefär samma sätt i hela mitt liv.

När bilderna är gjorda så hamnar dom oftast bara i travar där de ligger tills de går sönder och sedan slänger jag allt till slut. Men nu har en bok blivit till.

En dag köpte jag en gammal bibel på en loppis någonstans, helt utan vidare tanke. Den kändes viktig. Inte så mycket för den tryckta texten i sig utan mer för de spår som lämnats av alla tidigare ägare. Bibeln var full av anteckningar och understrykningar. De som hade haft boken före mig hade skrivit in sina namn och årtal på första sidan.

Det gav mig rysningar.

Jag bläddrade ofta i den. Tog med den när jag var ute på turné och började själv kladda i boken. Eftersom jag inte är troende så började jag istället måla och rita över sidorna. Det var som att jag ville bli en del av bokens kretslopp. Eller, jag ville vara slutet på kretsloppet.

Jag gjorde det helt utan plan eller tanke. Precis som jag gjort med alla döda fåglar som jag hittat på gatan, burit hem och sparat i min frys tills jag vetat exakt vad jag skulle göra med dem. Det gjorde jag också utan att alls veta varför, men även det gav mig rysningar.

Det jag vill säga är att alla infall och idéer kommer från samma ställe i kroppen.

Musiken också. Allt utlöser en liknande slags kroppslig reaktion.

Jag började riva ut sidor ur bibeln och tejpa ihop dom till större och större bilder. Ibland försökte jag använda mig av anteckningarna för att göra nåt som passade.

Många gånger målade jag över en sida, såg någon anteckning efteråt och att det stämde ihop. Jag intalade mig själv att jag och bokens alla tidigare ägare nu var på samma våglängd.

Jag hörde talas om att Dante delade in helvetet i nio kretsar i “Den Gudomliga komedin”. I den första kretsen samlas de okristna, de som föddes före Jesus och de som kämpade för det rätta men inte hade den rätta tron. Straffet var ett evigt liv som det på jorden.

Jag tyckte att det passade för min bok.

– Hurula, sept 2018

 

Patriarkatet får inte festa med oss

Vi hade alla en sak gemensamt – känslan av att nu fan räcker det.
– Emma Knyckare

Hur sker förändring? Jo, genom att någon får nog, drabbas av hybris och agerar. Fler ansluter sig. Det bildas en grupp, och en rörelse börjar ta form. Och sedan blir saker kanske aldrig mer desamma igen.

Sommaren 2017 präglades nyhetsrapporteringen av sexuella övergrepp och ofredanden på festivaler. En kväll fick komikern Emma Knyckare nog och skrev en fylletweet som protest. Denna tweet blev startskottet för Statement Festival – världens första festival enbart för kvinnor, icke-binära och transpersoner. Mot alla odds skapade hon – tillsammans med en hårt slitande ideell förening – en helt unik festival på mindre än ett år.

Men Statement var så mycket mer än en festival. Den var också en kärleksfull manifestation under en tid då maktrelationer ifrågasattes och omdanades i grunden. Festivalen har uppmärksammats stort i medier över hela världen och har vunnit flera priser.

Patriarkatet får inte festa med oss är ett tidsdokument över en särskild händelse. Men boken är också en rolig och konkret handbok, full med tips och idéer för den som vill förändra världen genom ett kulturevenemang. För att nå förändring krävs mod, pannben, sammanhållning och pepp. Men det går!

 

 

Fermis Filter – en anledning att finnas

Foto: Pär Olofsson
Foto: Pär Olofsson
Foto: Pär Olofsson

År 2048. Den svenska programmeraren Ariel Valentin bor i San Francisco och försöker tillsammans med kompanjonen Josh förverkliga sin barndomsdröm om att utveckla en säker övermänsklig artificiell intelligens, i övertygelsen om att hela mänsklighetens överlevnad står på spel. I USA pågår en hetsjakt på invandrare, och när Ariel deporteras till Sverige slås hennes tillvaro sönder.

För det finns mäktiga intressen som inte har för avsikt att låta någon annan hinna först i färdigställandet av en superintelligens. Plötsligt befinner sig Ariel på flykt undan världens underrättelsetjänster och den enda som säger sig kunna hjälpa henne är Terje, en aktivist från den amishliknande, teknikfientliga Fellingsbrorörelsen.

En anledning att finnas är första delen i trilogin om Fermis Filter. Det är en berättelse om samhället och människan i en tid när tekniken nått så långt att vi inte längre kan konkurrera med maskinerna om jobben. Genom tre böcker får vi följa Ariels kamp med den kanske största frågan av dem alla: Hur kontrollerar man en maskin som är mer intelligent än oss själva?

* * *

Presskontakt: Peter Hammarbäck / Kult PR
peter.hammarback@kultpr.se

Dagens ris

Foto: Pär Olofsson
Foto: Pär Olofsson

Har du blivit sviken, förorättad eller kränkt? Stör du dig på att allt är skit?
Du är inte ensam.

Dagens ris är en samling av arga, ledsna och frustrerade insändare till Norrbottens-Kuriren mellan 2002-2007.

Livet är inte så lätt och inte blir det bättre heller.

* * *

Presskontakt: Peter Hammarbäck / Kult PR
peter.hammarback@kultpr.se

Fermis Filter – en anledning att finnas (Betaversion)

Detta är en limiterad upplaga av betaversionen av Fermis Filter – en anledning att finnas 

År 2048. Den svenske programmeraren Ariel Valentin bor i San Francisco och försöker tillsammans med Josh förverkliga sin barndomsdröm om att utveckla en säker övermänsklig AI, i övertygelsen om att hela mänsklighetens överlevnad står på spel. I USA pågår en hetsjakt på invandrare och när Ariel deporteras till Sverige slås tillvaron sönder, men det visar sig snart att myndigheternas beslut kan ha blivit hennes räddning.

För det finns mäktiga intressen som inte har för avsikt att låta någon annan hinna först i färdigställandet av en superintelligens. Plötsligt befinner sig Ariel på flykt undan världens underrättelsetjänster, i ett sista försök att slutföra sitt arbete. Och den enda som säger sig kunna hjälpa henne är Terje, en aktivist från den Amish-liknande, teknikfientliga Fellingsbro-rörelsen.

En anledning att finnas är första delen i trilogin om Fermis Filter. Det är en berättelse om samhället och människan i en tid när tekniken nått så långt att vi inte längre kan konkurrera med maskinerna om jobben. Genom tre böcker får vi följa Ariels kamp med den kanske största frågan av dem alla: Hur kontrollerar man en maskin som är mer intelligent än oss själva?

Järnburen

Ett nästan tre timmar långt ljudreportage av Po Tidholm, med originalmusik av The Tallest Man On Earth.

Råvarubranschen är en sektor med en historia av brutala uppgångar och fall. Samtidigt finns det en utbredd övertygelse om att nya råvaruutvinningar är räddningen för en glesbygdskommun med minskande befolkning. Små kommuner får stå för stora investeringar men tjänar sällan i längden på etableringarna. Här ligger en gåta: Hur kommer det sig då att politiker och tjänstemän ändå – gång på gång – gör allt för att locka till sig nya prospektörer?

I dokumentären Järnburen har journalisten Po Tidholm tillsammans med fotografen Cameron Wittig gjort tre resor i nordvästra USA och en i Sverige för att undersöka hur den globala råvaruekonomin påverkar lokalsamhälle, mentalitet och människors livssitutation. I Järnburen talas det både engelska och svenska.

Cameron Wittig är en amerikansk fotograf, bland annat känd för sina porträtt av Bon Iver och andra musiker. Wittigs fotografier publiceras på Järnburens hemsida.

The Tallest Man On Earth är en av Sveriges största singer/songwriters och har skrivit originalmusiken till Järnburen.

Nils Svennem Lundberg är radioproducent och är under sitt alias Nisj en av landets främsta hiphop-producenter. Han har belönats med Grammis för Årets producent (2016). Svennem Lundberg står för den magnifika ljudproduktionen av Järnburen.

 

Medverkande

I Järnburen har Po Tidholm intervjuat forskare, politiker, arbetare, arkitekter, musiker, journalister, tjänstemän och entreprenörer med flera.

David Harvey, professor i kulturgeografi, New York
Ralph Erskine, arkitekt
Åsa Allan, kommunchef Pajala
William Wetherholt, kulturgeograf på universitetet i Kansas
Scott Meske, föreståndare för Handelskammaren i Williston
Aaron Brown, journalist och författare i Hibbing, Minnesota
Jo Antonioli, ägare till Books and Books i Butte
John Berquist, folklorist Minnesota
Linda Wårell, biträdande professor i nationalekonomi på Luleå tekniska universitet
Arne Müller, författare och journalist
Shawna and Errol, krigsveteraner och industriarbetare
David Väyrynen, poet, Gällivare
Holly Barcus, professor i kulturgeografi, Macalester College i Saint Paul
Johan Airijoki, rockmusiker och gruvarbetare
Carol Hepokoski, pastor i Rochester, Minnesota
Philip Anderson, professor på North Park University i Chicago
Margareta Grape, turistentreprenör
Stacie Smith, chefsdomare, Fort Peck
Larry Wetsit, skolchef, Fort Peck Community College
Anders Lindberg, informationschef LKAB
Mark Szulgit, arkitekt på White arkitekter
Gunnar Selberg, turistentreprenör och centerpolitiker

 

Läget i landet

Foto: Pär Olofsson

En långsam glidning, ett förflyttat fokus till staden, har lämnat de svenska landsbygderna politiskt övergivna.

Valet av Trump, Storbritanniens Brexit-omröstning och Le Pens framgångar synliggjorde en kulturell konfliktlinje mellan stad och land. Och något oväntat så hamnade fokus på landsbygdsfrågan. Populisterna röstades fram av en försmådd landsbygdsbefolkning som länge hade känt sig bortglömd och inte förmått delta i det stora liberala mångfalds- och valfrihetsprojekt som politiken förvandlats till. Liknande mönster återfinns här; en växande misstro och oron över ett land som faller itu. Vad är det som har hänt?

Läget i landet är en rak och tankeväckande beskrivning av landsbygdernas kris. Journalisten Po Tidholm tecknar den svenska regionalpolitikens historia, fångar dagens utveckling och föreslår också en och annan lösning.

Po Tidholm om boken:

– Jag har föreläst väldigt mycket de senaste åren. Rest kors och tvärs genom landet och mött människor som har hjälpt mig att förstå, ofta bara genom att ställa enkla frågor. Efter att ha jobbat journalistiskt med landsbygdsfrågor och regionalpolitik i 20 år har det blivit tydligt både att frågan är mycket mer komplex än jag trott och att konsekvenserna av den territoriella orättvisan är långt större än någon anat. Vi har gått ifrån en övertygelse till en annan; från en gemensam tanke på att alla har rätt till service överallt till den andra ytterligheten, det vill säga att man får skylla sig själv om man bor på fel ställe. Det har tagit tid för mig att förstå vad som orsakat den här glidningen.

– I boken försöker jag också resonera mig fram till hur man tar väljarnas oro på allvar samtidigt som man inte ger dem rätt när de projicerar sitt missnöje på fel saker. Det är inte lätt. Jag hoppas att Läget i landet kan bli en användbar bok för den som vill förstå (bristen på) regionalpolitik. Och att den stimulerar till egna ställningstaganden.

Marken

Foto: Pär Olofsson
Foto: Pär Olofsson
Foto: Pär Olofsson

och aldrig ska vi försumma att slå fast
att vi har alltid klarat oss utan dom
att dom har aldrig klarat sig utan oss
att marken är vår och självständigheten
i evighet, jajamen
– ur Vår ropande röst (i obygden)

 

Poeten David Väyrynens debut Marken handlar om Malmfälten. Här är två stora folkrörelser fortfarande en del av kulturen och mentaliteten: den inomkyrkliga laestadianska väckelsen och den socialistiska arbetarrörelsen. Med blandade metoder såsom fri och bunden vers, prosa, sånger, predikningar, dokument, nekrologer och listor, skildrar Marken hur människorna håller fast vid värden om solidaritet, arbetsiver och ödmjukhet, i tider då röster hörs påstå att kollektiva värden är föråldrade. Marken berättar också om Malmfälten som region, hur den som periferi väljer att förhålla sig till centrum och vad som händer när den delvis vänder moderniteten ryggen.

 

Marken – även en EP med bland andra Sara Parkman

Samtidigt som boken släpper Teg Publishing även Marken som digital EP med tolkningar av Sara Parkman, Torbjörn Ömalm och Pernilla Fagerlönn. Folkmusikern Sara Parkman har gjort succé med föreställningen Fäboland, och gett ut albumet Sara Parkman’s Skog.

 

Hör David Väryrynens inläsningar här:

 

ensamheten värst

Siri Johansson
Akvarell: Sven Teglund

Webshop »


”Ska ringa kommunen imorgon,
hoppas på hjälp, finns ingen att leja,
hur ska jag göra,
hjälp mej.”

 

Siri Johansson, född 1918, levde som hemmafru i ångermanländska bruksorten Husum. När hennes make dör 1990 började hon skriva dagbok, kanske som ett sätt att fylla tomrummet som uppstått. Hon skrev dagligen under sina 20 sista år i livet.

Nu släpps hennes anteckningar från 1992 till 2010 i boken ensamheten värst.

Vi får en bild av hur livet ser ut för en helt vanlig äldre dam i 90- och 00-talets Sverige, med inblickar i ensamhetskänslor, äldrevård och servicehus, läkarbesök, närstående dödsfall och den eviga längtan efter att barnen och barnbarnen ska komma på besök.

Siri Johansson virkade nästan varje dag under hela sitt liv. De många dukar hon lämnade efter sig togs tillvara av sonen och konstnären Sven Teglund, som målat av virkningarna i akvarell.

Sven berättar i bokens förord:

”Jag kom att se dukarna som en metafor för samtalen mellan kvinnorna, när de dagligen träffades, pratade och surrade över en kopp kaffe. Jag tänkte mig att där i mellanrummen i den virkade duken fanns samtalens innehåll lagrat, där fanns skratten, förtroendena och berättelserna. Under tiden jag målade dukarna upptäckte jag en sak med dagböckerna som var avgörande för att det nu blir en bok. Det var att de, precis som dukarna, följer ett tydligt mönster. Hon skrev inte på kvällen, som brukligt är när man skriver dagbok, att man sätter sig och sammanfattar dagen. Istället skrev hon i nu-form, precis som i en loggbok, morron, förmiddag, eftermiddag, kväll. Efter varje aktivitet skrev hon en notering. Mönstret framträdde först när jag gjorde rad- och styckesindelning som tydliggjorde tidsföljden. Det underliggande mönstret blev då synligt, och det som finns mellan raderna lyftes fram. Det är där, i undertexten, som man främst lär känna henne. I det avseendet påminner det om poesi.”

Vid 91 års ålder får Siri en stroke då hon sitter och skriver i dagboken. Det blir hennes sista anteckning och hon avlider några dagar senare.

Presskontakt:

Fridah Jönsson / Skugge & Co
fridah.jonsson@skuggeco.se
070 – 682 56 07

In Place of Memory

SVENSKA

Den svensk-amerikanska fotografen Linda Maria Thompsons “In place of memory” är ett projekt som handlar om migration i Ådalen, såväl som hur minne och nostalgi manifesteras i fotografier. Thompson har under flera års tid följt människor i Ådalen, den plats där hon spenderade somrarna som barn. Ådalen, som en gång i tiden var känd för tillväxt och tillverkningsindustri, betraktas idag oftast som en död eller döende plats.

Men där finns också en annan berättelse.

Berättelsen om hundratals flyktingar som har blivit placerade i dessa byar, vilket i vissa fall har dubblerat byns befolkning. Människor som för med sig nytt hopp och nya drömmar, och egna identiteter som omdanar den stora berättelsen om migration i Sverige.
ENGLISH

In Place of Memory raises questions about migration, identity and place in a changing Sweden. Swedish American photographer Linda Maria Thompson returned to the village of her childhood summers, and began looking for traces of loss and memory – but she found something much more.

In Place of Memory is photographed during a time when Sweden is grappling with its identity as a safe haven for the world’s refugees and the rise of xenophobic political parties on the far right. Much like the rest of Europe, Sweden is going through a search for identity in a changing social landscape. As a migrant herself, this work explores themes of identity and place on both a personal and political scale.

Ön

Formgivning: Erik Olofsson

”Ön” kan mycket väl vara det här årets mest oväntade och givande diktsamling.
– Kristian Lundberg, Söderhamns-Kuriren


Dikterna i “Ön” kretsar kring det mellanmänskliga. Relationen mellan individ och grupp och om själva kommunikationen i sig. Det som både förenar och skiljer åt på en och samma gång. Det som utformar du och jag och vi.

Vi är gjorda av vatten, omringade av andra vatten och allt är egentligen samma vatten. Människan är en ö, ön är bokstäver, människorna ett hav. Tomrummen mellan orden, det vita pappret är också hav, och språket är dess ogreppbara meningsbärare som trots allt ändå utgör det enda möjliga verktyget för att göra omvärlden begriplig. Om så bara för korta upplysta ögonblick.


Alkberg är född 1969 i Boden och bosatt i Luleå. “Ön” är Mattias Alkbergs sjunde diktsamling och släpps i september. Boken är skriven i Luleå och på Gotland.

Presskontakt: jonas@tegpublishing.se

Turnéschema hösten 2016
2 sept Kristianstad Kristianstad Bokfestival
Diktläsning/akustiskt
24 sept Göteborg Bokmässan, Biblioteks & Berättarscenen
Samtal
24 sept Göteborg Bokmässan, Rum för poesi
Diktläsning
27 sept Kungsbacka Popsoaré, Fyren
Diktläsning/akustiskt
28 sept Oskarshamn Kulturhuset
Diktläsning/akustiskt
29 sept Malmö Inkonst
Diktläsning/akustiskt
30 sept Uppsala Uppsala Internationella Poesifestival
Diktläsning
1 okt Visby Almedalsbiblioteket
Diktläsning/akustiskt
2 okt Växjö Växjö teater
Diktläsning/akustiskt
3 okt Borås Kulturhuset
Diktläsning
4 okt Vänersborg Vänersborgs bibliotek
Diktläsning
5 okt Göteborg Pustervik
Diktläsning
6 okt Linköping Linköpings konsthall
Diktläsning/akustiskt
7 okt Sundsvall Pipeline
Diktläsning/akustiskt
8 okt Luleå Kulturens hus
Diktläsning
12 okt Umeå Pilgatan
Diktläsning
13 okt Umeå Kultur Campus
Diktläsning/akustiskt
13 okt Umeå Saga
Diktläsning/akustiskt
14 okt Nordmaling KF Huset
Diktläsning/akustiskt
15 okt Jakobstad Musikcafé After Eight
Diktläsning/akustiskt
8 nov Stockholm Södra teatern
Diktläsning/akustiskt
9 nov Örebro East west sushi
Diktläsning/akustiskt
10 nov Helsingborg Dunkers
Diktläsning/akustiskt
25 nov Boden Eyvind 2016
Diktläsning/akustiskt
26 nov Uppsala Konsert & Kongress
Diktläsning/akustiskt

Fälla

Här är vi hemma eller är upplevelsen en gräns mot verkligheten.
Den plats jag talar utifrån måste jag hela tiden inta. Om vi sa oss ifrån,
en tydlighet som kunde gälla. Här vore vi säkra.

 

I Pernilla Berglunds andra diktsamling Fälla finns en sorg över något förlorat och samtidigt en befrielse i upprättandet av ett avstånd till det smärtsamma. Dikterna försöker närma sig en specifik upplevelse av språk och plats för att sedan omformulera deras villkor. I Pernilla Berglunds poesi konstituerar och upphäver språket och platsen varandra oavbrutet. Ingen betydelse är självklar. Dikterna öppnar upp och gör rum för fler tolkningar, fler sanningar.

Fälla nominerades till Svenska Dagbladets litteraturpris.

Nu är det dokumenterat

Ibland är det som om allt jag rör vid förvandlas till tid. Som om allt jag rör vid bara är en påminnelse: ”detta ska du också mista”.
– ur Nina Björks essä

 

Vad händer när man försöker dokumentera tillvaron? I filmen möter vi Jonas och Anders Teglunds äldre släktingar Bertil och Signild Månsson från Jämtland. Bertil har under hela sitt liv fört noggranna dokumentationer av vardagen – dagboksanteckningar, stillbilder, smalfilm och VHS – och detta i en hisnande omfattning.

Under hela deras äktenskap har de varje sommar rest upp till sitt semesterparadis i Ryssbält i Norrbotten, resor som Bertil naturligtvis dokumenterat. Jonas och Anders beslutar sig för att vända kameran mot honom och följa med på parets sextionde resa genom Norrland.

Utifrån filmen har Nina Björk skrivit en essä om hur vår tids rädsla för det som är gammalt hänger samman med dagens konsumtionsideal. Resignerat skriver hon om sorgen över tidens gång, hur våra liv består av miljontals stunder som rinner genom fingrarna: Att leva är att förlora den tid man en gång hade.

Nu finns filmen på Youtube med arabisk och engelsk textning och kommer att visas med arabisk textning på en rad integrationscaféer över hela landet under maj och juni. Visningarna är ett samarbete med organisationen Tillsammansskapet.

Arabisk beskrivning:

PDF Arabisk text

In english:
”Documentation” is a documentary film from Sweden with Arabic and English text, and you can see it free of cost on Youtube worldwide. The film is about an old couple in northern Sweden named Bertil and Signild. They belong to a generation that is important to Sweden’s history, and that many can relate to. The film can be seen as a key for those looking to learn about Swedish culture. In 1948 Bertil traveled 700 km to Signild in order to propose to her, and every summer since, the couple has traveled the same route to her home village, and he has always had a camera along.

In the film, their younger relatives Jonas and Anders follow along documenting Bertil and Signild’s 60th anniversary journey through Lapland in northern Sweden.

The film is a sort of road trip diary about life-long love and the bittersweet passage of time. If you enjoy the film please feel free to share it with others!

 

Texter

I Texter samlar artisten Annika Norlin alla sina låttexter i en bok.

Annika Norlin, född 1977 i Östersund, är en av Sveriges mest ansedda artister och låtskrivare. I projektet Hello Saferide skriver hon på engelska och i Säkert! skriver hon på svenska. Sedan debuten 2005 med Introducing… Hello Saferide har hon gett ut fem fullängdsalbum och en rad EP:s på Razzia Records. Hon firar nu tio år som artist genom att ge ut sina samlade texter i denna bok. Boken inleds med en personlig inblick i Norlins författarskap där hon berättar hur allt började som femtonåring på skivbutiken i Östersund, vad det innebar att plötsligt bli artist, hennes strävan efter att hitta den absoluta känsloärligheten, och om hennes milda revolt mot språkfascismen.

Norrland (ny utgåva)

Efter att de två första upplagorna av Po Tidholms Norrland sålt slut gavs den ut i en reviderad upplaga i storpocketformat med över 100 sidor ny text. Boken har nu sålt över 16 000 exemplar.

Den nya utgåvan innehåller nya texter om gruvnäringen, den svenska kolonialismen, om Sverigedemokraternas framfart i norra Sverige, mjölkböndernas kris, reportage om Jan Johansson och Kerstin Ekman, med mera.

Boken Norrland har blivit än mer relevant än när den först gavs ut 2012. Vissa norrlandsfrågor har kommit upp på agendan, inte minst på grund av den rådande gruvboomen. Samtidigt har Tidholm gjort hundratalet föreläsningar – de flesta norr om Dalälven – och i somras gjorde han ett omtyckt och omtalat sommarprogram i P1.

I samband med nya utgåvan får också boken ny form – Norrland kläs i vinterskrud. Omslaget är precis som förra gången gjort av illustratören Dennis Eriksson och formgivaren Carl Anders Skoglund.

Tidholms bok är det bästa jag läst om Norrland på många, många år.
– Göran Greider, Dagens Nyheter

Allt mer av politiken handlar om medelklassen i våra storstäder. Den stora kunskap som finns i landsbygdssverige ses knappt som en tillgång. Själv önskar jag att fler av de som fnyser år Norrland skulle göra en resa norrut, både på semestern och med Po Tidholm i hans bok.
– Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet

Tilltar

* Nominerad till Borås Tidnings Debutantpris 2014

* Vinnare av Umeå Skaparpris i kategorin Årets Text 2013

Vi föds på en plats.
Vi får en relation till platsen.
Platsen blir vår, och vi blir platsens.
Vi ser något annat, och vi rör på oss.
Vi kommer till nya tillflyktsorter och nya hamnar.
Och så börjar allt om, inte riktigt på samma sätt, men nästan.

Dikterna i Tilltar undersöker det täta samband mellan hur vi förhåller oss till de människor som omger oss och hur vi söker kontakt och vill hitta en plats. På vilka sätt är det möjligt att vara; att stanna upp eller ge sig hän i rörelserna, känslan? De yttre och inre landskapen korsar varandra, närhet blir till avstånd, och vad som sker i rörelsen är svårt att få fatt i, men det är i dessa rörelser som vi i viss mån blir till. Det är ett sökande efter en plats, både geografiskt och mänskligt.

Du anar inte hur det kommer till dig. Det är vägarna
som färdas. Du har ingen handling, det är ett förande
framåt. Platsen omkring dig, på väg att lossna.

Betraktelser / Transitions

Belönad med Nordiska Museets K W Gullers stipendium för sitt arbete med det dokumentära fotografiet.

”Erik Holmstedt fotograferar ordlösheten […] Det är en bok som inte gör så mycket väsen av sig, men som, kanske just därför, varar ännu längre inuti.”

– Emelie Ånskog, Tidningen Konstperspektiv

 

Sedan ungdomsåren har Erik Holmstedt (1952) fotograferat Malmbergets samhällsomvandling. Med sin kamera har han följt decenniers rivningar och omflyttningar som befolkningen har fått acceptera som en följd av gruvverksamheten. Efter examen på Konstfack 1983 med inriktning på fotografi är Holmstedt bosatt och verksam i Luleå.

Han har ofta i sina bilder – som en samtida Sune Jonsson – sökt sig till miljöer för att skildra moderniseringens framfart. Det är frågeställningar om vår samtid, hur miljöer förändrats och hur nya landskap uppstår. Människans arbete ger upphov till välstånd i samhället, men nödgas också till försakelser. Det är en intressant problematik med tydliga bildmässiga avtryck i natur och bebyggelse som Erik Holmstedt visar i sina bilder.

Holmstedt är idag en av Norrbottens mest meriterade fotografer och har deltagit i ett flertal separat- och grupputställningar i Sverige och utomlands. Han har tidigare gett ut boken Inte längre mitt hem (2008), med essä av idéhistorikern Sverker Sörlin, och erhöll Borg Mesch-stipendiet 2010.

Med Betraktelser / Transitions ger han ut ett samlingsverk över hans fotografiska livsprojekt i Norrbotten – att skildra traktens långsamma och snabba förändringar i relation till tidens och industrialismens gång, ett kretslopp av förödelse, ödeläggelse och framtidstro.

Betraktelser / Transitions inleds med en essä av journalisten och författaren Kristina Mattsson, som bland annat gett ut reportageboken Landet utanför – ett reportage om Sverige bortom huvudstaden (2010) och avslutas med en essä av curatorn och historikern Jan-Erik Lundström, chef på Norrbottens museum i Luleå, tidigare chef på Fotografiska museet i Stockholm och på Bildmuseet i Umeå, tillika en av Sveriges mest ansedda fotografikännare. Boken är tvåspråkig, översatt av Paul McMillen.

Projektet har erhållit stöd från Konstnärsnämnden, Sveriges Bildkonstnärsfond och Norrbottens läns landsting.

 

Norrland

Skeva mediebilder och historiska orättvisor är utgångspunkter när Po Tidholm samlar sina viktigaste texter om dagens Norrland och uppväxtens Hälsingland. Bilden av Norrland som en tärande landsände – glest befolkad av renar, granar och tysta män – har bitit sig fast, trots att det är naturresurserna från Norrland som byggt industrinationen Sverige.

Norrland handlar om samiska märkesjeans, vykort, hemmagjord mozzarella, anarkistisk punkpop, hamburgare, trakthyggesbruk och vildmarkens idéhistoria. Med lika delar journalistiskt hantverk och personlig ilska belyser Po Tidholm i Norrland hur glesbygdens dilemman hänger samman med storstädernas framväxt, väcker frågor om vad det innebär att komma någonstans ifrån och vad platsen gör med oss.

Bokens reportage, krönikor och essäer är hämtade från dagspress och magasin. Norrland inleds med ett nyskrivet förord och nytagna fotografier från många av de platser som finns gestaltade i boken.

Anarkist

De vrider sig, de frågar sig: Varför i herrans namn låter det såhär? Du slår på stora trumman, du skruvar upp volymen, blandar högt och lågt och svär. Norrbotten, du beter dig som ett fängelse. Men än sen? Du är instängd här med dem, varför inte tvärtom?

Anarkist är både en bok och ett album, sammantvinnade till en enda röd tråd. Boken är 100 sidor lång och innehåller ett urval texter som Matti publicerat på olika håll mellan 1996-2011; som blogginlägg, i dagspress, i fanzines, etcetera.

Läs ett utdrag ur boken

Rörd över detta orörda vita

I Rörd över detta orörda vita får vi följa ett diktjag som fastnat vid dubbelheten i mänskliga relationer. Vid första anblick står kommunikationssvårigheter i fokus, men snart skönjer vi en berättelse som spänner mellan hotande separation och vankelmodig återförening.

Efter arton

Sven Teglund, född 1955, har under en vinter målat av Porsön, det område som han med hustru och barn flyttade till för drygt tjugo år sedan. Sonen Anders Teglund, född 1983, har skrivit en text om Porsön, det område där han vuxit upp. Och som han lämnade efter fyllda arton år.