”Ska ringa kommunen imorgon,
hoppas på hjälp, finns ingen att leja,
hur ska jag göra,
hjälp mej.”

Siri Johansson, född 1918, levde som hemmafru i ångermanländska bruksorten Husum. När hennes make dör 1990 började hon skriva dagbok, kanske som ett sätt att fylla tomrummet som uppstått. Hon skrev dagligen under sina 20 sista år i livet.

Boken består av hennes anteckningar från 1992 till 2010.

Vi får en bild av hur livet ser ut för en helt vanlig äldre dam, med inblickar i ensamhetskänslor, äldrevård och servicehus, läkarbesök och närstående dödsfall. 

Och den eviga längtan efter att barnen och barnbarnen ska komma på besök.

Siri Johansson virkade nästan varje dag under hela sitt liv. De många dukar hon lämnade efter sig togs tillvara av sonen och konstnären Sven Teglund, som målat av virkningarna i akvarell.

Vid 91 års ålder får Siri en stroke då hon sitter och skriver i dagboken. Det blir hennes sista anteckning och hon avlider några dagar senare.